Virkby kyrka

Den kristna traditionen i Sydlojo sträcker sig ända tillbaka till 1200-talet, då den danske ärkebiskopen Andreas Synnesen besökte Västnyland och kallade folk till massdop vid dopkällan i Tötar. Minnesmärket vid Kastlähde, som restes med frivilliga krafter, avtäcktes 2005.

Innan kyrkan byggdes, firades gudstjänst i Virkby samlingshus, som äldre Virkbybor ofta kallar ”Tikkutalo”.

1940 köpte Lojo församling av Kyrkstad gård ett landområde för en kyrka. Församlingshemmets grundsten murades i september 1952 och bygget stod färdigt i augusti 1953. Byggnaden ritades av arkitekt Mikael Nordensvan och Lojo Kalkverk donerade största delen av byggmaterialet. Byggnaden kallades Sydlojo församlingshem och började kallas Virkby kyrka först år 1989.

Till en början fanns det också fyra bostäder i kyrkobyggnaden. Åren 1980–82 minskade antalet till en, då tre bostäder togs i bruk för diakonins, dagklubbarnas, seniorgruppernas och den svenska verksamhetens behov. Åren 2009–2010 genomgick kyrkan en totalsanering.

Då saneringen slutförts hösten 2010, vigdes kyrksalen av kontraktsprosten Kaiku Mäenpää till Det Heliga Korsets kapell. Byggnaden hade inte förut officiellt vigts till kyrka.

I kyrksalen finns 170 sittplatser. Idag kombineras kyrksalen också med församlingssalen.

Kyrkklockorna invigdes på julaftonen 1958.

Personer som engagerade sig i kyrkbygget var bland många andra bergsrådet Petter Forsström, Kyrkstad gårds värdinna Anna Dahlberg, lärare J. C. Backman samt apoteksrådet Björksten. Många av dem som deltog i kyrkbygget var anställda vid Kalkverket.

Många av de föremål som finns i kyrkan, är donationer.

Altartavlan

Altartavlan har år 1909 målats av Ali Munsterhjelm och den flyttades från S:t Lars kyrka till kyrkan i Virkby då den stod färdig.

Glasmålningen

Glasmålningen med krubbmotiv på korets södra vägg har planerats av Karin Mascitti-Slotte och donerats av bergsrådet Forsström.

Dopfunten

Dopfunten donerades år 1940 till Lottorna och Marthorna av luftvärnsmanskapet. Foten tillverkades under ledning av dåvarande läraren vid Kalkverkets yrkesskola, Knut Kullberg.

Ryamattan

Ryamattan framför altaret har vävts av de finska och svenska Marthorna i Lojo. Mönstret ritades av bergsrådinnan Margit Forsström och handarbetsläraren Asta Jansson.

Stolar

Kyrksalens stolar har tillverkats i centralfängelset i Riihimäki.

Orglar

På kyrksalens läktare finns två orglar. Den äldre är en mekanisk orgel, Opus 7, byggd av Veikko Virtanen år 1958. Den nyare är en digitalorgel tillverkad av Allén år 2011. Båda instrumenten är fullt användbara och de har två manualer och pedal.

Textiler

De kyrkliga ”Stjärnhimmel”–textilerna ritades 1994 av Rita Rauteva-Tuomainen.

Antependiet och altarskrankets spetsduk kan ursprungligen ha framställts för S.t Lars kyrka. Årtalet 1927, som finns på bordduken, tyder på det. Monogrammet AD på altarskrankets spetsduk för tankarna till Kyrkstad gårds värdinna Anna Dahlberg. Hon har år 1953 tillverkat de vita och violetta mässhakar som förvaras skilt för sig i Virkby kyrka.

I kyrkorummet försiggår verksamhet för alla åldrar på både finska och svenska.

Kyrkstad gårds värdinna Anna Dahlberg donerade 8.3.1940 ett 1,6 hektar stort landområde för hjältegravarna. Området vigdes till gravgård av domprosten, kyrkoherden i Lojo Einar Candolin. Till en början svarade Lojo Kalkverk Ab för skötseln av hjältegravarna, därefter tog Sydlojo hjältegravskommitté över och numera sköts gravarna av Lojo församling.

Varje hjältegrav försågs med en gravsten i grå granit. Gravmonumentet i form av ett granitkors med texten ”Allt för fosterlandet – Kaikki isänmaalle 1939–44” planerades av Ilmari Wirkkala. Mitt på korset finns en relief av en soldat. Monumentets ornament med klätterväxter föreställer forna färdvägar som gått via Lojo. På området kring hjältegravarna och i kyrkparken har planterats rhododendron och andra prydnadsväxter med vedstam. På området har också planterats bl.a. japansk vingnöt, katsura, gulved, silverlönn, sibiriskt korkträd och japansk rönn.

Gravgården i Virkby planerades år 1952 av Ole Mannström. I den ursprungliga planen ingick sex avdelningar. Senare anslöts ett tilläggsområde, avdelning A1 till gravgården. 1998 fick gravgården en avdelning för urngravar och en minneslund.

På gravgården i Virkby finns kistgravar, urngravar och plats för minnesplaketter i minneslunden.